Professionellt anarkistisk

"ii"

tisdag 9 februari 2010

Knappt styrfart

Jag har en lugn kväll för första gången på länge. Tittat på allt det bästa en lånad tv kan erbjuda. Mästarnas mästare var ju helt klart dagens höjdpunkt även om det var väldigt grinigt bland dem som tävlade ikväll. Jag tror inte att de andra förstår hur tråkiga de skulle framstå som ifall de skickade hem Patrik Sjöberg. Något verkar ha hänt där på Malta som jag inte får ta del av och jag tycker inte om det. Jag vill ha skvallret. Ge mig.

Fikade i förmiddags på det vanliga stället som när jag kom var helt tomt förutom Kakan som stod i kassan och med två stadigt hjälpsamma händer gjorde min kaffe. Jag uppskattade den mycket men framförallt uppskattade jag den tid på tu man hand man kan säga att Kakan och jag spenderade innan andra idioter till kaffedrickare började dyka upp och slaska ner omkring oss. Där satt jag en stund i svärmiskt ursinne innan jag helt enkelt reste mig och gick. Tänker inte tävla om uppmärksamheten, nädutackdu, Kakan.

Lugn (tråkig) kväll kan man väl säga. Känner mig som vanligt frestad att gå ut i natten men avstår och ligger här och glor istället. Man kan inte ha roligt jämt/bara tråkiga människor har tråkigt.

måndag 8 februari 2010

The ramblin, gamblin, reckless way you treat my heart's a sin.

Den där människan som inte har en aning. Den där människan jag analyserat sönder och samman för att nu aldrig mer kontakta. Jag väljer att koppla bort den människan så gott det går och det går ganska bra men oj, med vemod. Bättre uppvaknande kan man inte ha. Allt på grund av poker.

Turn the cards slowly while you're dealin', darlin´.

fredag 5 februari 2010

Utgång light

Går ut en stund ikväll. Jag har klätt mig som Christina Hendricks i Mad Men och hoppas på det bästa.

torsdag 4 februari 2010

Depp, hopp och Heineken

Är det inte så att det skulle vara härligare om alla i världen hade samma kön?

45 år, 45 år... Det är inte purungt men yngre än Johnny Depp och snyggare kan man inte bli som man.

Om alla i världen föddes av samma kön skulle alla, inklusive jag, sluta bete sig så konstigt. Om alla i hela världen var exakt lika gamla och av samma kön skulle stämningen vara mer öppen och tillåtande. Inte sånt jävla fokus på gener och att komma hit och dit och överallt. Alternativt behöver jag vara ensam någonstans resten av livet.



På tal om ensam börjar tankarna på Berlin bli allt mera påträngande. Måste dit. Om någon (i princip vem som helst)känner för att börja på ny kula så går bussen i mitten av juni. Då hissas den svenska fanan högt och jag åker swedbuss in i den tyska huvudstaden under stort pompa och ståt. Jag hittar mig en liten lägenhet och lever på hoppet och Heineken.

tisdag 2 februari 2010

Patsy Cline

Jag har riggat så att jag inte behöver gå ut på länge. Kommer att kunna sitta med datorn, lyssna på Patsy Cline och röka i en vecka minst. Höra på låtar jag vill sjunga och sen göra det helt ogenerat. Det är livet det. Sitta och se min blå blogg växa fram och sjunga I ´ve got no problem, just day drinkin again.

Too much lovin in this Louisiana heart!
Jag är country.

måndag 1 februari 2010

Min favoritmänniska



Flyr verkligheten med hjälp av Mad Men. Fantastiskt att se dem kedjeröka, dricka och göra bort sig. Christina Hendricks är nog även den sexigaste människan i världen.

Rekordhelg

Satte många rekord i Stockholm. Nya bekantskaper och upplevelser och dessutom två fyllor som går rakt upp på topp 500 listan där ”uppvaknande bland hästar på väg till slakt” förövrigt är denna veckas bubblare.

Fredagen inleddes i bilen när vi var på väg genom Jönköping. Då vaknade jag till liv under en hätsk diskussion rörande Amy Diamond och hur många som haft sex i Vättern. Där sattes ribban och sen bara höjdes den. Hoppade senare på kvällen 2.45 med aldrig så lite darr.

Vinglade efter en lycklig resa ur bilen någonstans i Stockholm och plötsligt var vi fler fantastiska personligheter som började blandas samman på ett succéartat vis. Tryckte i mig några fler öl och började känna mig riktigt i gasen lagom till att det var dags att uppsöka lokal. På denna lokal av tveksam art antog jag alla vad som bjöds och rörde mig genom rummet efter bästa förmåga. Jag bar en utstuderad kombination av kläder med djur på och var så snygg att killar vid ett flertal tillfällen ställde sig på rad och runkade när jag gick förbi. Avslutade natten med en rörande personlig tolkning av Vaginamonologerna tills jag insomnade vaggad av vågor med applåder.

Produktiv lördag med många väl utförda ärenden firades sedan med en dusch, ett lager smink och ett uppsökande av hotell passande för en fest åt det mer teatraliska hållet. Där samlades en fin skara människor och Kani trivdes mycket bra. Åt till middag en öppen lasagne med vaktelägg samtidigt som jag osade intelligens och världsvana. Anländandet av fler och trängsel blandades med urin och utdelandet av inviter. Ut på nytt och denna gång med ännu större framgång.

Nu sitter Kani hemma på en stol. Skakar och fokuserar på fortsatt andning och tänker att hon har glömt allt hon behöver i hufvudstaden. Till nästa resa inköpes ett stort stycke frankerat och vadderat kuvert (eller varför inte hel jävla flyttlåda) avsedd att innehålla allt som kan kan komma att behövas i framtiden. Detta kuvert eller denna låda efterlämnas där sannolikheten är som störst att tillhörigheterna återfinns.

Det jag framförallt tar med mig från denna helg är ”Killarna dras till dig som flugor till skit, Kani.”