Fredagsomys

Då var det fredag igen och den här veckan känns som att den försvann på några timmar. Tentan närmar sig och kommer med största sannolikhet att gå riktigt åt helvete. Undviker att tänka på det nu i alla fall. Nu ska det ju vara helg.

Fredagarna har börjat bli tråkiga. Tidigare har det funnits något positivt och spännande med att ta en tur till systemet, smida syndiga planer och fixa sig till perfektion men efter ändring av schemat som innebär att dagens aktiviteter är avklarade 10.00 är jag förvirrad. Vad gör människor om dagarna? Jo, de längtar efter ledighet och kanske sina barn eller fan vet jag (framförallt ledighet tror jag). Själv är jag knappt annat än ledig och går därför miste om det fina i denna längtan som även är rätt så sorglig kan jag tycka. Kanske borde jag bara vara glad att jag väljer mitt eget tempo och inte behöver jobba 40 timmar i veckan men den där formen av längtan som jag talar om är så fin för att den går över varje kväll man kommer hem. Man blir liksom glad för det lilla på ett sätt som jag avundas. Är det bara mitt liv eller även andras som mestadels går ut på att fördriva tiden?

Nöjesguidenfest på Babel ikväll. Vill inte. Orkar inte. Jag är anti Nöjesguiden. Tanken på att klä mig passande deras klubb ikväll fick mig precis att kräkas lite. Jag gillar klädkoder men inte när det ska vara på det där sättet. Coolt vs. ocoolt är enkelt för mig. Jag är mer en Sapla-kind-of-girl så coolt vinner alltså. Smak och bak och så vidare.

Lite bittert blev det nu. Ingen anledning till det egentligen. Eller all anledning beroende på vilken ände man väljer att se det från.

Nu tar jag mig en vinare och en redig snus och fantiserar om glada saker.